Helt slut
Alla lektioner idag gick jätte bra, barnen var ritkigt duktiga, man blir själv alltid glad när man ser att barnen ler och tycker att man är rolig.
Föe sådan är jag i ridhuset, är otroligt pratsam samt skämtsam. Jag bygger mina kontakter med människor genom att få dem att skratta. Man ska börja i rätt ända.
Men jag tror att om barnen tycker att jag är rolig och inte bara den läskiga vuxna som säger vad vi ska göra kommer de vilja lyssna bättre och på så sätt lära sig mer, pedagogen i mig kommer fram (för er som inte vet så pluggar jag till lärare)
Jag är även lite skämtsam mot de äldre ryttarna, de får dem att slappna av. De ända man får passa sig lite med är ungdomarna, de vill ta det strängt och på blodigt allvar. Men självklart har jag mina ess i kortärmen där också. Jag är en humoristisk person(kom att tänka på om det ens fanns något ord som heter humoristisk? tack och lov ska jag inte bli svenska lärare)
barnen var iaf glada och man får alltid ett extra leende och en vink eller kram efter lektionerna, sådant får en att försöka lite extra till nästa gång. Jag tycker verkligen om att få vara runt barnen och de små stall tjejerna, för de får en att komma ihåg hur det var när jag stod där själv, för för många år sedan var det jag som var ledaren till de små barnen och gjorde det med stor inlevelse, idag är jag deras ridlärare. Vem vet om dessa tjer kan få tycka att det är kul att vara i stallet och känna att de kan få lära sig av oss äldre, är de kanske de som står i ridhuset om några år och håller lektionerna för nästa generation.
Jag gör alltid vad jag kan för att höja upplevelsen av att vara i stallet hos stall flickorna och det är något jag tror sitter i mig, jag vill göra många glada och vill att folka ska tycka om mig. Men jag vill att dessa tjejer ska få uppleva lika många år på ridskolan som jag haft, för man lär sig alltid ngt nytt, men bara om någon är villig att lära en.
Och jag tror jag når fram till tjejerna i stallet, för de frågar mig gärna frågor samt att jag hjälper dem att bidra till en förbättring i deras ridning eftersom de väljer mig som deras privattränare för privatlektioner. Sådant gör en glad, då känner man att man gjort något bra.
Oj nu vart det långt, men ville bara beskriva min passion för det jag gör, detta är nog något av mitt drömjobb, att få jobba med barn och hästar på samma gång :D
Men det jag skulle komma till är att jag är helt slut i benen efter en dag där jag stått upp konstant i princip, men kul har det varit. Figge reds av en annan tjej i dag hon red lite dressyrlektion för mig.
Föe sådan är jag i ridhuset, är otroligt pratsam samt skämtsam. Jag bygger mina kontakter med människor genom att få dem att skratta. Man ska börja i rätt ända.
Men jag tror att om barnen tycker att jag är rolig och inte bara den läskiga vuxna som säger vad vi ska göra kommer de vilja lyssna bättre och på så sätt lära sig mer, pedagogen i mig kommer fram (för er som inte vet så pluggar jag till lärare)
Jag är även lite skämtsam mot de äldre ryttarna, de får dem att slappna av. De ända man får passa sig lite med är ungdomarna, de vill ta det strängt och på blodigt allvar. Men självklart har jag mina ess i kortärmen där också. Jag är en humoristisk person(kom att tänka på om det ens fanns något ord som heter humoristisk? tack och lov ska jag inte bli svenska lärare)
barnen var iaf glada och man får alltid ett extra leende och en vink eller kram efter lektionerna, sådant får en att försöka lite extra till nästa gång. Jag tycker verkligen om att få vara runt barnen och de små stall tjejerna, för de får en att komma ihåg hur det var när jag stod där själv, för för många år sedan var det jag som var ledaren till de små barnen och gjorde det med stor inlevelse, idag är jag deras ridlärare. Vem vet om dessa tjer kan få tycka att det är kul att vara i stallet och känna att de kan få lära sig av oss äldre, är de kanske de som står i ridhuset om några år och håller lektionerna för nästa generation.
Jag gör alltid vad jag kan för att höja upplevelsen av att vara i stallet hos stall flickorna och det är något jag tror sitter i mig, jag vill göra många glada och vill att folka ska tycka om mig. Men jag vill att dessa tjejer ska få uppleva lika många år på ridskolan som jag haft, för man lär sig alltid ngt nytt, men bara om någon är villig att lära en.
Och jag tror jag når fram till tjejerna i stallet, för de frågar mig gärna frågor samt att jag hjälper dem att bidra till en förbättring i deras ridning eftersom de väljer mig som deras privattränare för privatlektioner. Sådant gör en glad, då känner man att man gjort något bra.
Oj nu vart det långt, men ville bara beskriva min passion för det jag gör, detta är nog något av mitt drömjobb, att få jobba med barn och hästar på samma gång :D
Men det jag skulle komma till är att jag är helt slut i benen efter en dag där jag stått upp konstant i princip, men kul har det varit. Figge reds av en annan tjej i dag hon red lite dressyrlektion för mig.
Lämna en kommentar
Trackback
